This is whats happens when you move!
2010-11-16 @ 10:48:26
Inser att jag inte allt för ofta gör saker som jag borde...
Kanske ringa en vän, läsa en extra i kursboken, hålla hårt i pengarna,
gråta när jag vill, skratta när jag vill och...
Ja, jag vet inte...
Ibland fylls man av en känsa av tomhet och som om man verkligen går på autopilot.
Man orkar inte tänka, man lyssnar inte helt på vad kompisarna säger så när de frågar
något får man säga "VA?".
Igår fick jag världens attac av hemlängtan, jag tyckte verkligen det var piss jobbigt och jag kände
mig oförmögen att göra något vettigt över huvudtaget... Jag vet att det inte är långt kvar till december
och då är det inte långt kvar till den 20:onde december då jag ska åka hem. Tiden kommer gå fort, men
samtidigt är familjen där och kan träffas säkert 100 gånger om de vill, men de kan inte jag.
Det känns så konstigt, att man blivit från en självklar del i familj och att folk flyttar ifrån mig så... Så blir det jag som flyttar ifrån dem. Först flyttade pappa, sen Maria, sen Sara och sen mara igen och sen Sara igen och sen Maria igen... Ja, ni fattar... Detta är engenligen det jag vill... Jag vill flytta hemifrån, jag ville flytta långtbort.
Jag ångrar inget... Men, man får sina dalar där det känns tungt... Jag vänjer mig nog efter ett tag... Kanske...
Ja, kanske hade det varit lättare om man pratade med familjen oftare... Ibland gåre över en vecka innan jag prata med någon av dem, inbland över en månad innan jag prata med den samma igen och då knappt 5 minuter.
Konstigt? Ja... Det kan tänkas... Men jag ringer och ringer, men ingen har riktigt tid att snacka när jag väl ringer och sen glömmer de bort att ringa tillbaka... Så är livet antar jag, man får lära sig av det och ta det för vad det är.
Dock var jag väldigt glad i söndags för då ringde både mamma och pappa för att strö prata lite. :)
Dock inga längre stunder, men i alla fall.
Ja ja, jag ska inte klaga mer... Sitter för övrit på bibblan och tänkte plugga innan föreläsningen...
Hade ett möte om utlandsstuider... Antagligen kan jag välja på Paris, Limmrick (Irland), två olika ställen i Holland/Nederländerna och ett i Tyskland. Känns ju... Bra! Eller inte... Jag vill ju till Skottland, men nja... Valde fel utbildning för utbytet dit, sorry! Jag får leva med det, Paris är väl inte fel, eller???
mvh Malin
Kanske ringa en vän, läsa en extra i kursboken, hålla hårt i pengarna,
gråta när jag vill, skratta när jag vill och...
Ja, jag vet inte...
Ibland fylls man av en känsa av tomhet och som om man verkligen går på autopilot.
Man orkar inte tänka, man lyssnar inte helt på vad kompisarna säger så när de frågar
något får man säga "VA?".
Igår fick jag världens attac av hemlängtan, jag tyckte verkligen det var piss jobbigt och jag kände
mig oförmögen att göra något vettigt över huvudtaget... Jag vet att det inte är långt kvar till december
och då är det inte långt kvar till den 20:onde december då jag ska åka hem. Tiden kommer gå fort, men
samtidigt är familjen där och kan träffas säkert 100 gånger om de vill, men de kan inte jag.
Det känns så konstigt, att man blivit från en självklar del i familj och att folk flyttar ifrån mig så... Så blir det jag som flyttar ifrån dem. Först flyttade pappa, sen Maria, sen Sara och sen mara igen och sen Sara igen och sen Maria igen... Ja, ni fattar... Detta är engenligen det jag vill... Jag vill flytta hemifrån, jag ville flytta långtbort.
Jag ångrar inget... Men, man får sina dalar där det känns tungt... Jag vänjer mig nog efter ett tag... Kanske...
Ja, kanske hade det varit lättare om man pratade med familjen oftare... Ibland gåre över en vecka innan jag prata med någon av dem, inbland över en månad innan jag prata med den samma igen och då knappt 5 minuter.
Konstigt? Ja... Det kan tänkas... Men jag ringer och ringer, men ingen har riktigt tid att snacka när jag väl ringer och sen glömmer de bort att ringa tillbaka... Så är livet antar jag, man får lära sig av det och ta det för vad det är.
Dock var jag väldigt glad i söndags för då ringde både mamma och pappa för att strö prata lite. :)
Dock inga längre stunder, men i alla fall.
Ja ja, jag ska inte klaga mer... Sitter för övrit på bibblan och tänkte plugga innan föreläsningen...
Hade ett möte om utlandsstuider... Antagligen kan jag välja på Paris, Limmrick (Irland), två olika ställen i Holland/Nederländerna och ett i Tyskland. Känns ju... Bra! Eller inte... Jag vill ju till Skottland, men nja... Valde fel utbildning för utbytet dit, sorry! Jag får leva med det, Paris är väl inte fel, eller???
mvh Malin
Kommentarer
Postat av: Maria
Irland och skottland har liknande kulturer. samma språk. Härliga dialekter. Ligger inte helt långt ifrån varandra heller. Varför inte liksom.
Postat av: Sara
Jag vet att jag är lite dålig på att höra av mig, men det betyder inte att jag inte tycker om dig eller tänker på dig. För det gör jag :) det är ju inte ens en månad innan du åker hem! Det kommer gå fort! :)
Trackback