Saknar min pappa!
Jag läste ett gammalt inlägg då jag skrivit om sista riktiga "pappahelgen" innan jag flyttade hemifrån och kände hur mysigt vi hade så ofta. Och jag hade skrivit dit lite minnen som jag har hemifrån pappa och blev lite nostaglisk! Pappa, vi måste snackas snart!

Jag har alltid varit och kommer alltid vara pappas lilla flicka! I just can't help it!
(Och det vill jag inte heller! :P )



Pappas lilla flicka!

Du var där att se mitt första leende
Du var där och höll min hand
 när jag tog mina första steg
Du var där med din trygga famn

Du finns alltid där när du behövs
Du finns där även när du inte är där
Du finns där för att du älskar oss

Du lärde mig att veta vad som är rätt och fel
Du lärde mig att säga, ”de e jeg som bestem”
Du fick mig att säga, ”Men, jag är pappas flicka”

Att veta vad man vill är visdom
Att lyssna till sitt hjärta är lyhört
Att finns där för andra är gott

Även då jag hittat min prins
kommer du alltid vara kungen i mitt liv. 
för jag är alltid pappas lilla flicka
tills den dagen jag dör

Du visar att du lyssnar
Du visar att du bryr dig
men på ditt eget sätt
för ingen pappa är som du

Och tur är väl det
För du är den bästa pappan som finns!
och jag älskar dig för det…

Redan under 30-talet började Harry Martinsson uttrycka sig i globala termer då han uttrycker sin idé om den ”sunde världsnomaden” som överkorsar kulturella och territoriella gränser. Genom ökad rörlighet och kommunikation skulle jordens ”här-och-därliv” slutligen kunna upplösas och en universell kultur uppstå.  Globalisering eller globalitet handlar om att sammanlänka människor, gränsupplösning då det blir allt enklare att färdas mellan länder och mobilitet, frihet och möjlighet att röra sig fritt över hela jorden.

”Passpartout, now awake, was looking out, and could not believe he was crossing the land of the Hindus in a train of the great peninsular railway. The thing seemed fantastic. And yet it was a fact! The engine, driven by an Englishman and fuelled with English coal, belched out its smoke over the plantations of cotton, coffee, nutmeg, clove and pepper, while the stream wound its spirals round clumps of palms-trees…” – Ur around the world in 80 days av Julie Verne.

Det stycket känns som en väldigt klar beskrivning av globalisering. Att man reser i ett land man aldrig trott varit möjligt, upplever något helt annat än man är van vid och får se hur kulturer och möjligheter skapas och krockar.  På mitten av 1800-talet industrialiseringen var järnvägen ”the next big thing” och man byggde stora katedralliknande stationshus, nästan som om det vore något religiöst med den teknikutveckling som skedde under den intensiva perioden.  Ganska coolt, eller ja, husen är ju fina i alla fall. Jag tycker om tågstationer och att åka tåg. Jag minns när jag sommarjobbade på Jamtli historieland hemma i Östersund och fick prata om hur farligt det var att åka med den nya järnvägen. Tågen gick så snabbt som 30km/h och det kunde göra vem som helst illamående och man fick hålla i hatten och hoppas att hjärnan inte rubbades ur balans i den ohälsosamma hastigheten! Ahh, tider det, 1895!

En av våra kursböcker för kursen ”Det digitala samhället” handlar enbart om globalisering och försöker lägga ett kommunikativtperspektiv på det. Den boken lär oss att ”den vite mannen” var en ”missionär” i mötet med ”de andra” under 1800-talet. Det tyckte jag det var högst fascinerande i alla fall… ^^.

Det tar också upp fenomen som ”Coca-colonization” och ”McDonaldization” för att beskriva vissa kommersiella krafter som sprider sig med globaliseringen. Vilket också är rätt intressant, vad betyder det för ett land egentligen att de har blivit ”McDonaldizerad” egentligen? Och varför är det just McDonald som blivit den världsledande hamburgerkedjan som alla barn har på läpparna.

Man diskuterar också utvecklingen från industrisamhället till informationssamhälle.  Idag lever vi i västvärlden i en värld som hela tiden kretsar kring kunskap och information. Vi ska ta till oss information som strömmar in från hela världen om hela världen och så ska vi förstå någonting av det och göra någonting med det. Känns vättigt! Eller kanske egentligen inte?

Det två senaste globala fenomenen är World of Warcraft och Facebook. Där nästan alla världens länder samlas på ett ända ställa och man kan prata med varandra oavsett vart i världen du bor. Det tycker jag är fascinerande. Så när jag fyllde år här om dagen så fick jag gratulationer från inte mindre än närmare 10 olika ”länder”. Både svenska vänner som bor utomlands eller vänner som faktiskt är ifrån och bor i ett annat land och personer som är från ett annat land men bor i Sverige. Länder som Spanien, Finland, Frankrike, Norge, Tyskland, Danmark, Österrike, Ungern och utresta vänner i Belgien och Tyskland.  Är det inte fantastiskt (ursäkta om jag glömt någon nationalitet ^^ Det var inte meningen!) !!! Det kändes ganska globalt, även om det är centrerat till Europa. Och det skulle inte vara möjligt på många andra ställen än facebook.

Soo long!