Hej, förlåt att det dröjt nästan en vecka sedan min tidgare uppdatering.
Jag har verkligen inte orkat eller velat. Hela veckan har varit väldigt jobbig.
Både med att det är en del i skolan man måste sätta igång med, som en
psykologiuppsats och sen även haft muntliga nationella provet i Svenska B.
Sen har jag inte mått så bra, har varit små illamående och trött hela veckan.
Sen har ryggen gjort ont en del i igen, fast det är nog bättre än på länge... Kanske
träningen hjälper? Men i alla fall så har mitt knä kronglat, så jag har små haltat i 4 dagar snart. Började
i onsdags och sen bara fortsatt. Det är bättre än i torsdags som var as piss jobbig, men de går i våger typ.
Ibland kan jag inte stödja på benet utan att den viker. Riktigt irritersamt.

Jag börjar tro det är något fel på mig... Antingen fysiskt eller psykiskt.
Ingenting käns riktigt roligt, jag oroar mig för allt och min kropp käns bara ursh.
Ont här och ont där, sen trött hela tiden och mår illa. Jag vill inte det längre.
Jag pallar det inte eftersom allt annat drabbas av det. Vill försöka göra något riktigt roligt där
jag får fluma låss, släppa allt, men det går typ inte. Alltid är det något som upptar tankarna som gör
de mindre kul eller så går det över förfort eller så tänker jag bara, gud vad trött jag är!
Jag blir verkligen arg på mig själv. Knappt jag känner igen mig själv. Jag vill försöka, jag vill
vara duktig, jag vill lykas med allt vad jag tar för mig men det går inte.
Jag måste inse det... Man måste se när gränsen är nådd. Eller jag vet inte!
Ärligt, jag vet inte vad det är, men det är något och jag pallar inte med det!

Pease out!