Hej...
Vilken cykel tur.
Den första för i år och jag hade siktat in mig på att hitta cykelvägen till kära IKEA och City Gross.
Jag hoppas på min nyrenoverade Röda Blixt och känner mig vid gott mod i blåsten. Jag trampar på mot en tunnel jag tidgare hittat som går under Ölandsleden och den är i riktning mot den stora IKEA skylten. Jag cyklar igenom tunnenl och upp för en stig. Efter uppförsbacken ser jag ett vägsjäl vilket jag väljer höger, mot IKEA skylten (OBS!, det är inte skyltat mot IKEA, utan jag ser stora IKEA skylten...). Jag tittar mig omkring, naturen! Jag ser en bondgård och ungefär tusen inhängader, några barn som leker med en hund i en hage (Är det Lassie?) och jag möter två cyklister. "Jaha... Det här går ju bra" tänker jag och cyklar på. Efter en bit kommer jag till en bro. Bron ser jag går över den stora motorvägen E22 mot Malmö, jaha tack tänker jag och cyklar över i den hårda vinden. Jag börjar få plus och cyklar över. När jag kommit över finns ännu en förgrening av vägen. Jag kan välja cykla vänster, bort från IKEA skylten, nej... Och då finns två kvar. En snett upp in i skogen, ungefär mot IKEA, eller en som är direkt höger, ner för en asvalterad cykelväg också mot IKEA, men den följde motorvägen så långt mitt öga såg. Gissa vilken väg jag valde? 

Naturligvis tog jag sikte på in i skogen, ner för en lerig jävla backe som sedan skulle UPP igen. Jag känner att det går trögt, men jag kämpar på. Jag ska ju till IKEA området. Jag trampar på och trampar på, åker upp och ner, och en krurva här och en kurva där. Jag börjar lägga märke till att stigen jag cyklar på har stor välbyggda staket på vardera sida. Why? Ska naturen skyddas mot mig eller ska jag skyddas mot what the hell is in there? Ja, säg det. När jag fortsätter trampa känner jag att detta är precis som i introt av filmen När lammen tystnar, bara det att jag cyklar i stället för att jag springer höver olika jobbigt hinder... Efter ett tag tittar jag nogare åt höger. Vänta nu! Där borta, snett åt höger är IKEA. Jag är jämnsides med IKEA men upp i skogen på en kulle. Härifrån tar jag mig inte till IKEA... 

Såååååååååå.... Jag vänder på kära gamla blixten som är trött av att trampa i lera och cyklar tillbaka genom att följa den inhängade stigen. Jag kommer går med cykeln upp för den sista backen (första nedförsbacken) tillbaka till bron över E22. Vänder åter på cyklen men nu tar jag åt "höger" ner för den ASVALTERADE cyckelvägen och rullar smidigt och lätt vidare. Kommer jämnsides med Ölandsleden efter en väster sväng, kommer jämnsides med IKEA och kommer till en rondell. Tar övergångstället vid rondellen och vips är jag på City Gross!

Jag parkera min Röda Blixt, går in på City Gross tittat mig omkring, känner mig törstig som få och skrattar i huvudet åt mig själv. Varför välja en stig i en skog när man kan cykla på asvalt??? Sedan ska jag cykla hem... Jag kliver på min blixt, cyklar tillbaka till bron över E22, cyklar igenom området för bondgården, genom tunneln och hem. Det tog 10 minuter att cykla hem...

Så vad lär vi oss av detta barn? Skriv ut en karta innan du ska cykla till ett speifiktställe du aldrig varit på eller följ de ASVALTERADE cykelbanorna. ^^

Jag kommer cykla dit igen, men då tar jag rätt väg från början...

Tack och hej!