Hejsan.

På vägen till gymmet idag så hade jag en underlig konversation med min kära vän Annie. Visste ni föresten att hon var på besök nyligen? Inte? Ja, det är det jag ska komma fram till. Hon sa att varje gång jag pratade med henne så hade jag något på gång, antingen berättade jag om tusen saker jag gjort, eller tusen saker jag skulle göra innom den närmsta framtiden. Eller så grubblade jag över alla de miljarder av saker jag vill ha gjort innan jag fyllt 30...

Jag fyllde nyss 21, för 8 dagar sedan. Jag kanske uppdaterade om det, eller gjorde jag inte det?

Grejen är ju den att jag har så mycket saker hela tiden, eller det känns så, som att jag nästan inte har tid att läsa eller skriva längre. Inte ens blogga. Fast samtidigt känns det som om jag inte gör något alls och att jag inte har tid för något och ständigt är lite stressad. Medan jag gör något är jag redan påväg till nästa moment av dagen. Om det är att hålla koll på klockan tills bussen går, eller om jag ska laga mat eller vad som helst. Jag kan snegla på klockan från kurslitteraturen och se att det borde vara matdags snart och då börjar det... Nästa så det kliar i hela kroppen sitter jag och funderar över om jag ska gå och laga mat nu, eller sen. Jag konsaterar att jag inte är hungrig just nu och fortsätter plugga. Men medan jag sitter och pluggar med bara halva hjärnan, för den andra halvan lagar redan maten... Den tänker på klockan, om jag är hungrig nu, eller inte? osv.

Det känns som om jag sällan verkligen är här och nu, inte tänker på vad jag ska gör sen, när jag har gjort det jag gör nu färdigt. Så, när jag skivit färdigt det här inlägget ska jag sova. Och imorgon ska jag plugga, men vad ska jag ha till frukost? humm.....

/Malin